Nu är utbyggnaden i torpet klar! Förstukvist, två nya fönster. Dörren har fått flytta fram. Och det ser inte så gigantiskt ut som det gjorde när det fortfarande var omålat.

Det är några detaljer vi ska fixa på insidan bara. Som väggarna i hallen, garderob kanske, hatthylla, lampor, badrumsspegel, installera tvättmaskinen.

Här kan Helena och Peter gå upp när de ska sova. Badrummet ligger till vänster. Trappen står kvar helt orörd. Någon gång kommer vi att snygga till den också, men det blir ett annat år. Man skymtar också hallens snygga trägolv i ek.

En tjuvtitt in på det fina badrummet så som det såg ut när vi kom dit första gången. Nu har vi kompletterat med lite prylar, men det fattas ändå lite. Notera det tjusiga trägolvet à la båtdäck.

Det bästa av allt? Vi har varmvatten direkt i kranen. Kranarna! I köket också. Fantastiskt. Man fattar inte hur bra man har det.

Duschen invigs på midsommarafton.

Det hinner hända en hel del mellan våra besök i torpet. Nu är väggarna uppe, taket är lagt, golvvärmen installerad och man ser hur utbyggnaden kommer att se ut med den "vinklade" trappan in.

Uppkopplingen i Paris var inte riktigt av samma kaliber som hemma. Eller så var det Blogger som tjurade. Vi orkade helt enkelt inte sitta hela kvällarna och vänta att en bild skulle laddas över. Men nu är vi hemma. Här kommer ett axplock av vad vi såg:

Törnrosas slott i Disney Resort Paris. Här trivdes Sofia. Hon gick runt runt och tittade på de olika representationerna av Disneys film. De bestod bland annat av glasmålningar, gobelänger och skulpturer. På andra sidan slottet fanns åkattraktioner intressanta för yngre besökare så det var där vi tillbringade den största delen av vår vistelse där. De kortaste köerna tog 30 minuter. Nästa gång vi åker dit ska vi sova på något av Disneyhotellen och tillbringa 3–4 dagar (eller ännu fler) där så att vi hinner med alla de olika parkerna.

Familjen Guldbrand was here. Ja, nedanför. Kön var på tok för lång när vi passerade. Vi tyckte att vi hade köat tillräckligt när vi besökte Disney så vi nöjde oss med att titta upp. Vi tänkte gå förbi en annan dag, men det blev inte av. Kanske skulle Karin och barnen ha åkt upp där istället för att åka båt på tisdagen då det regnade och var blåsigt istället?

Karin förundras över att fransmännen har börjat använda du-tilltal på skyltar. ”Ne mets pas tes mains sur les portes, tu risques de te faire pincer très fort.” (Lägg inte dina händer på dörrarna, du riskerar att klämma dig mycket hårt.)

Karin dricker som bekant inte kaffe. Men Kristina hade bett om en café au lait och när vi intog middag på brasseri med meny där enbart kaffe ingick så slog hon till på den klassiska franska kaffedrycken. Och den var till hennes stora häpnad riktigt god. I synnerhet tillsammans med den lilla chokladbiten. På ett annat ställe drack hon till och med en espresso! Den var inte heller så hemsk. Men nu får det räcka några år.

Paus i torputbyggnaden för en tripp till Paris. Idag har barnen fått smaka läsk som mor drack i Frankrike i sin ungdom.

Idag skulle cementbilen komma, men den hann inte fram så länge vi var kvar. Formen för grunden stod i alla fall på plats och väntade. Vi levererade golv till hallen, handfat, skåp som handfatet ska stå på och lite blandare och rör. Nu dröjer det innan vi kan åka upp igen.

Alla vinbärsbuskarna hade klarat sig! Vi befarade att den närmaste skulle ha fått stryka med så den hade vi beskurit. Så nu blir det kanske en femte buske. Syrenen utanför köksfönstret går dessutom eventuellt att sätta tillbaka.

Brunnen var också på plats. Även en av våra nya utestolar var nedgrävda! Men den går förmodligen att rädda. En bräda var dock trasig. Nästa gång vi kommer dit är det förmodligen juni. Då har det hänt grejer hoppas vi.